Roger Skärberg

Bodil Granberg blev folkkär med sin populära minicirkus, men nu är föreställningen slut.
I lördags hittades Bodil död på sin gård. 

- Det känns som en jätteförlust att hon är borta, säger lillasyster Anna Granberg till Expressen.se.

En tupp som spelade piano. En papegoja som kunde leka död. Dresserade bondkatter.
Bodil Granbergs minicirkus var unik. I nästan 40 år åkte hon runt i Sveriges folkparker med sina djur, men i sommar blir det ingen turné.
I lördags hittades Bodil Granberg död på sin gård några mil utanför Tierp.
Polisen misstänker inget brott i samband med dödsfallet.

"Jätteförlust"

Anna Granberg saknar en storasyster som var något utöver det vanliga.
– Det känns som en jätteförlust att hon är borta. Hon var en annorlunda och speciell person, säger Anna Granberg till Expressen.se.
Bodil Granbergs intresse för djur började i unga år.
– Hon började föda upp och dressera djur på 60-talet, när hon var runt 15 år. Folk i byn kom med skadade djur till oss. Hon hade ingen utbildning men fick dem att läka. Hon var en fantastisk djurmänniska, säger Anna Granberg.
Den berömda minicirkusen tog fart när Bodil Granberg bodde i Bispberg i Dalarna på 70-talet.
Sedan rullade den ut på vägarna.
– Hon har turnerat enormt mycket i folkparkerna. Hon har alltid letat efter samspelet mellan djur och människa. Man säger att bondkatter inte kan dresseras, men hon kunde hon, säger Anna Granberg.
Bodils minicirkus blev en omtyckt företeelse och för bara några år sedan var Bodil och hennes djur med i tv-programmet ”100 höjdare”.

Nya EU-regler

Den senaste tiden har dock varit tuff, berättar Anna Granberg.
Bodil hade svårt att anpassa sig till nya EU-regler om djurhållning.
– Det gjorde det väldigt jobbigt för henne, säger Anna Granberg.
Samtidigt har djurrättsorganisationer haft ögonen på Bodil och kritiserat hennes sätt att sköta djuren.
– Varje gång de fått veta att hon ska någonstans, har de ringt och skickat material till tidningarna om att hon har djur i bur, säger Anna Granberg.
I somras fick Bodil ett förläggande om att hon inte fick hålla djuren i transportburar under natten, men enligt Anna Granberg tog Bodil alltid väl hand om sina djur.
– Hennes cirkus bygger på samarbete, det kan man aldrig få med djur som är plågade eller illa behandlade. När man sett henne har man alltid sett djurens glädje.

Lämnar efter sig 150 hundar

Bodil lämnar ungefär 150 hundar, papegojor, ankor, gäss, minigrisar, katter och påfåglar efter sig.
På gården hade hon lämnat utförliga instruktioner om hur djuren skulle tas om hand efter hennes bortgång.
– De djur som hon vet mår bra med andra får komma till andra hem. Papegojorna ska troligen till någon av djurparkerna, säger Anna Granberg.
Anna kommer att sakna besöken i Bodils speciella värld.
– Det var som att bo i djungeln när man var hos henne, det var en häftig upplevelse. Man möttes av papegojorna som satt fritt i körsbärsträden när man körde in på gården. Det är tråkigt att det finns så lite plats för unika människor i vårt samhälle.

www.expressen.se

... men vad gör väl det, det är ju sällskapet som är det trevliga! Nu är det ju så att det finns flera "offer" som inte hinner smita undan utan bara finns där... när nöden på att få en kopp kaffe är som störst. Jag vet inte om det beror på att jag alltid (åja, nästan alltid... hum, nja ganska ofta i alla fall) försöker vara på plats när jag sagt att jag ska vara det... men en dag som börjar med trubbel med bilen i kvadrat, bilar som jag inte begriper mig på över huvudtaget, regnväder, inställd rättegång etc kan ju inte resultera i annat än att ropet på kaffe (sällskap) blir stort... alla bara är så uppslukade av jorden... tur att det finns de som bara älskar att hålla på med bilar, kanske inte min då, men...  

Livet är ganska underbart när man sitter där i regnet och bokserar en bil som bara inte vill eller tänker starta... letar efter delar, som jag inte ens kände till att det existerade i en bil, på en skrot... bara man ser det goda i alla som finns där runt omkring en, alla som bara fixar och donar för att allt skall vara bra, tar dagen för vad den blir... och framförallt är tacksam för det som sker... då kan det inte bli fel!

NU är det dags att fundera på hur man skall rösta i valet till EU... En alldeles för stor fråga och för långt bort från mig, tänker många och "straffar" systemet med att inte berätta vad de anser, dvs låter bli att rösta. Med två månader kvar till valet och ingen debatt är det inte många som känner till att det är dags... Vet du när det är EU-val? (RÄTT SVAR: 7 juni i år, 2009)

Jag menar att det är viktigt att säga sin mening - för att vi skall få behålla vår demokratiska ställning - om inte möjligheten inte används kanske man tycker att det är onödigt att låta folket få säga sitt och "hoppar över" den detaljen i hela EU.

Det är inte så viktigt på vilket parti man lägger sin röst, det viktiga är att man röstar. De flesta partier gillar EU, till och med mitt eget parti, (mp), har övergivit sin inställning mot EU, eller egentligen att driva "Sverige ut ur EU", nu vill man sitta med i makten och vara en av de viktiga...
Det är egentligen bara (v) som står för sitt beslut fast att vara EU-kritisk. Så är din huvudfråga (för eller) emot så är valet enkelt. Lägger du sedan andra politiska värderingar i ditt avgörande då blir det svårare - fler partier att välja bland...

Så är du som jag emot EU och dess inflytande på medlemsstaterna rösta på (v)! De säger i vart fall NEJ till att Sverige borde finns med... Låt oss utmana grannkommunen och bli en kommun som får det bästa valdeltagandet - vilket då tyder på att vi själva vill och kan ta ansvar för våra åsikter! EU-kommissionen kommer ätt lägga massor med miljoner på att "informera" om EU-valet i bland annat Irland för folket är inte medveten om vad EU är... enligt mig är det där man är mest negativ och dessutom visar det... så undra hur man fördelar miljonerna mellan för och emot? Nu ska jag också säga att det är inte det valet handlar om denna gång... nu skall vi välja företrädare till parlamentet - och jag vill vara företrädd av någon som har min grund inställning, EMOT EU och dess maktkoloss - det 349 människor inte kan komma överens om i Stockholm rörande Sveriges väl och ve, ordnar de troligen inte i Bryssel med 18 mandat heller...

Det är egentligen upp till var och en att lägga sin demokratiska röst på vad de anser är rätt och riktigt. Men att tro att man "straffar" systemet genom att inte lägga en röst är inte någon bra idé. Låt oss i stället köa till vallokalerna, se till att så många som möjligt går och röstar.
Sverige kommer till hösten 2009 att bli ordförandeland och styra en hel del frågor som lyfts upp på bordet. Kan ett val komma mer lägligt? Är vi många som har sagt vad vi tycker blir Sverige stärk i sina åsikter... och sitt mandat...

Två nya undersökningar tyder på att valet till EU-parlamentet i juni går mot ett redigt fiasko

Om det vore val till EU-parlamentet i dag, och inte i juni då valet verkligen hålls, skulle bara 34 procent av svenskarna rösta. Det är en rejäl nedgång från redan mycket låga 37,9 procent i valet EU-valet 2004.

Siffrorna presenteras i en undersökning med 1 000 svarande som Novus Opinion gjort åt TCO. Där syns också klara skillnader mellan storstads- och landsbygdskommuner, med 42 respektive 22 procents skattat valdeltagande.

Slutsatserna får stöd i en annan undersökning, gjord av Synovate på uppdrag av tidskriften Fokus. I den vet bara 33 procent att det är EU-val i år, och bara 17 procent vet att valet är i juni. Hälften av de tillfrågade svarar att de inte vet när valet hålls, medan resten gissar på ett annat år.

Här är gruppen över 60 år mer medvetna om EU-valet än vad 18-29-åringar är. En annan stor skillnad hänger ihop med facktillhörighet. Av LO-medlemmar vet bara 26 procent att det är EU-val i år, medan medvetenheten är 43 procent bland Saco-anslutna.

Redan i valet 2004 låg Sverige under snittet i alla EU-länder, som var 46 procent. I Belgien och Luxemburg var valdeltagandet kring 90 procent.

Gävle kommun brister i samverkan kring barn som far illa. Det visar en ny utredning som också ger förslag på hur Gävle kan bli bättre.
- Vi behöver komma in tidigare och ge familjer hjälp för att minska antalet placeringar, säger Christine Hemborg, socialchef i Gävle.

Att barn och ungdomar far illa kan exempelvis bero på att föräldrarna missbrukar alkohol eller droger, är psykiskt sjuka eller att barnet mobbas i skolan. Oavsett anledning kan familjen behöva stöd och hjälp från flera olika håll; skolan, socialtjänsten, polisen och vården.

Enligt utredaren Agneta Morelli finns det bra exempel på samverkan i Gävle kommun, men överlag är det bristfälligt och ofullständigt.

Ingen helhetssyn

- Det finns former som inte fungerar så väl. Man kanske inte dokumenterar eller så har man inte så mycket samverkan och därför blir det fragmentariskt och spretigt. Det har sagts att det fungerar som öar, men man har ingen helhet, säger hon.

Sekretessen ett hinder

Agneta Morelli konstaterar att det finns mest samverkan kring äldre barn och ungdomar och sena åtgärder när ett barn eller en ungdom redan har hamnat i problem. Flera intervjuade uppger att samverkan är personbundet och hänger ihop med enskilda personers kontaktnät. Sekretess och socialtjänstens tillgänglighet nämns som hinder.

Vill göra mer

Socialchefen Christine Hemborg säger att socialtjänsten måste ta till sig av kritiken. Hon välkomnar rapporten och vill gärna se mer samverkan och tidiga insatser till familjer för att undvika placeringar.

- Vi vet ju att kan man hjälpa barn och ungdomar att växa upp med sina föräldrar är det bättre, säger hon.

Utredning har beställts av kommunstyrelsen. Målet är minska antalet placeringar av barn i familjehem och HVB-hem som kostar socialnämnden 47 respektive 34,4 miljoner kronor per år.

Goda exempel finns

De goda exempel som lyfts fram är Brottsförebyggarna i Gävle, Familjecentralen i Andersberg och Grinden som är en gruppverksamhet för barn och ungdomar som upplevt missbruk, psykisk sjukdom eller våld i familjen.

Utredaren föreslår att Gävle, precis som Västerås och Umeå har gjort, ska avsätta speciella resurser för att arbeta med samverkan kring barn och ungdomar. Hon menar att det krävs en koordinator som får utveckla strukturen.

- Det kräver tid och resurser, det måste göra det, det finns inga genvägar, säger Agneta Morelli.

Skriver Ylwa Karlström i Arbetarbladet 2009-04-16

That's it, sa Lars Skytt i Radio Uppland
2009-04-07 Eftersom beslutsprocessen dragit ut för långt på tiden, främst på grund av interna förbiseenden hos kommunen som förhandlingspart, beslutade SIF BK:s styrelse i förra veckan att inte acceptera ett övertagande av banan redan till nästa säsong. Styrelsen gjorde enhälligt bedömningen att investeringen i ny rörmatta inte praktiskt kommer att hinna genomföras under kommande sommar. Det vore med andra ord oansvarig att kasta sig in i ett sådant projekt under stor tidspress.

Därmed uteblir även den stora besparing som utgjorde förutsättningen för klubben att ta över anläggningen från kommunen.

Klubben vill fortfarande ha en lösning

Klubbens beslut att inte acceptera avtalsförslaget gjorde att frågan nu är avslutad för kommunstyrelsen, eftersom det ju inte fanns något avtalsförslag att besluta om. Vi vill dock påpeka att vi i vårt svar till kommunen ställer oss villiga till fortsatta förhandlingarna om ett övertagande, dock först efter säsongen 2009-2010.

Vi är även villiga att diskutera möjligheterna till en övergångslösning för säsongen nu i vinter, och så vitt vi förstår är det nu Kultur & Fritid som hanterar frågan. Styrelsen återkommer med mer information efter att vi har analyserat det uppkomna läget.

That's it, sa kommunalrådet

Kommunalrådet Lars Skytt (S) intervjuades i Radio Uppland i morse, och här är en utskrift av inslaget:

Bandyplanen i stöpet

Förutsättningarna för bandyn i Skutskär är oklara igen. För trots att allt i slutet av förra året såg ut att vara klart när det gäller Skutskärs bandys övertagande av bandyplanen så ser planerna nu ut att ha gått i stöpet.

Kommunen och föreningen har inte kommit överens och Skutskärs bandy, som spelar i Allsvenskan, menar att kommunen tagit för lång tid på sig att komma till beslut. Lars Skytt, socialdemokratiskt kommunalråd, kan till en del hålla med:

- Den kommunala beslutsprocessen tar tid och dessutom har det ju varit många bud i det här, säger Lars Skytt (S).

När Älvkarleby kommun meddelade att man inte tänkte fortsätta att driva bandyplanen eftersom det kostar för mycket klev Skutskärs bandy in och sa att de kunde tänka sig att ta över. I december såg det ut att vara klart men ju längre förhandlingarna gått desto mer osäkert har läget blivit och nu har det tagit stopp.

Skutskärs bandy tycker att kommunens bud är för lågt och att kommunen dragit ut på processen så länge att det blivit omöjligt att ta över inför nästa säsong eftersom klubben inte hinner göra de investeringar som behövs. Klubben vill i nuläget inte lämna några kommentarer på band men kommunalrådet Lars Skytt säger:

- Det här är en långsiktig satsning som kostar mycket pengar och då måste man ha ett bra beslutsunderlag.

Men om det nu fanns en möjlighet att driva banan vidare och processen tagit så lång tid att det inte längre är möjligt, hur ser du på det?

- That's it.

Fanns det ingen möjlighet att skynda på processen?

- Nej. Vi skulle förankra i vår styrelse och de i sin styrelse och de hade ju möte förra veckan och kom fram till det här, så det är väl så det ligger till, säger Lars Skytt.

Älvkarleby kommun kommer senare i år besluta om det finns pengar till att ordna bandyplanen i vinter och om de ska fortsätta att förhandla med Skutskärs bandy inför kommande säsonger.

Lisa Helgesson

                                             SM 1959...


SIF BK:s svar till kommunstyrelsen                                                                             Skutskär den 31 mars 2009

Till

Kommunstyrelsen i Älvkarleby kommun

Skutskär Bandys synpunkter på avtalsförslag angående övertagande av bandybanan på Skutskärs IP.

Vid vårt extra styrelsemöte den 30 mars har styrelsen för Skutskärs IF Bandyklubb konstaterat att vi inte kan acceptera Älvkarleby kommuns avtalsförslag gällande ett övertagande av bandyanläggningen på Skutskärs IP.

Vi vill till kommunstyrelsen lämna följande kommentarer till vårt ställningstagande, och sist även ett förslag till lösning på den nu uppkomna situationen.

Bakgrund

SIF BK har sedan i november 2008 tagit fram en omfattande dokumentation i ärendet där vi bland annat presenterat olika förslag för hur ett övertagande skulle kunna gå till. Vi har även utifrån kommunens bokföring presenterat en bild av hur kostnaderna är fördelade mellan de tre nuvarande aktörerna på IP, presenterat fakta om föreningen och även våra framtida visioner. Fram till idag har uppemot 25 sidor dokumentation tagits fram och presenterats för Älvkarleby kommuns tjänstemän och politiker.

Sedan i januari har samtal förts med kommunens utsedda förhandlare Annika Forsberg och Bo Jansson. Diskussionerna med dem har varit givande och konstruktiva och vi har upplevt att vi fått gehör för våra synpunkter. Redan vid vår första träff tydliggjorde vi att vi för vår framtida planering var mycket beroende av en så snabb hantering som möjligt av ärendet, vilket även kommunens förhandlare hade förståelse för.

Kommunstyrelsens arbetsutskott

I Annika Forsbergs uppdrag från kommunstyrelsen ingick att presentera ett färdigt förslag till beslut vid kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari. Så skedde också, men ärendet ansågs inte vara färdigberett och frågan sköts fram till nästa möte. Enligt uppgift berodde detta på att avtalsförslaget inte innehöll några siffror.

SIF BK fick dock aldrig någon förfrågan om kompletterande material från kommunens förhandlare Annika Forsberg, utan vår uppfattning var att vår dokumentation var tillfyllest. Däremot säger kommunstyrelsens ordförande i Arbetarbladet att "vi vill se ett mer detaljerat förslag med siffror på allt", vilket man alltså inte informerat sina utsedda förhandlare om. Hade vi fått reda på att vår del av dokumentationen var ofullständig hade vi givetvis vidtagit nödvändiga åtgärder så att processen hade kunnat gå vidare.

Detta önskemål från politiskt håll borde således ha framförts till oss via Annika Forsberg, som ju var vår formella förhandlingspart. Det ska även tilläggas att det för SIF BK var mycket svårt att göra en hållbar kalkyl eftersom kommunens nivåer på köpeskilling och driftsbidrag var okända för oss.

Att tjänstemännens underlag till politikerna skulle vara komplett och beslutsmässigt korrekt tog vi för givet eftersom de rimligtvis borde ha kommunicerat kring detta. Vi antog även att politikerna gett sina utsedda förhandlare ett tydligt mandat, och att tjänstemännen även var medvetna om vilka uppgifter avtalsförslaget skulle innehålla för att hålla för politiska beslut.

Ärendet sköts dock vidare utan åtgärd till kommunstyrelsens AU den 24 mars. För att förvissa oss om att inte processen skulle stanna upp ännu en gång lät vi en auktoriserad revisor ta fram prognostiserade balans- och resultaträkningar samt likviditetsbudget för driften av arenan. Denna information mejlade vi den 17 mars på eget initiativ till ledamöterna i AU och vi frågade även om SIF BK behövde inkomma med ännu fler uppgifter. Vi fick inget svar och det tolkade vi som att allt var i sin ordning.

Ingen tillgång till avtalsförslaget

För att vi skulle vara säkra på att även kommunens tjänstemän gjort nödvändiga förbättringar i avtalet besökte vi den 19 mars Toni Holm och Erik Svedman på kommunhuset i Skutskär och bad om att få tillgång till dokumentationen. Avtalsförslaget betraktades dock som ett arbetsdokument och var inte offentlig handling, och trots att vi fört diskussioner om avtalets upplägg sedan i januari gavs vi alltså inte möjlighet att få ta del av innehållet inför arbetsutskottets möte.

Arbetsutskottet återigen

Frågan behandlades därefter på nytt i AU den 24 mars. På eftermiddagen samma dag fick SIF BK:s förhandlare en kallelse till kommunhuset för att direkt på morgonen den 25 mars fortsätta diskussionerna med Annika Forsberg och Bo Jansson.

Först vid detta möte fick vi alltså kännedom om de ekonomiska nivåerna i avtalsförslaget. Vår första träff i förhandlingarna ägde rum den 15 januari, och det är alltså först i detta skede, tio veckor senare, som vår förhandlingspart Älvkarleby kommun väljer att klargöra nivåerna på köpeskillingen och driftsbidraget.

Det skulle nu visa sig att det belopp avseende driftsbidrag som tidigare nämnts muntligen under förhandlingarna (och även i pressen), ca 900 000 till 1 000 000 SEK, nu var ändrat till 700 000 SEK.

Då ska man även ta i beaktande att Älvkarleby kommun enligt avtalsförslaget återtar 430 000 SEK i form av ersättning för personalkostnader, driftskostnader, tomträttsavgift, räntor och amorteringar etc. De återstående 270 000 SEK ska alltså räcka till den fortsatta driften samt till initiering av investeringen.

Efter att vi fått ta del av avtalsförslagets siffror den 25 mars ville kommunen ha våra synpunkter före kommunstyrelsens möte den 6 april. Vi förväntades alltså fatta ett för SIF BK mycket viktigt beslut under mycket stor tidspress.

Beslutsprocessen

SIF BK har hela tiden uttryckt önskemål om en snabb lösning av ärendet, men vi har även varit lyhörda mot vår förhandlingspart och visat full respekt för att kommunala beslutsprocesser kan ta tid. Vi har även under hela tiden stått till förfogande för möten och träffar och vi tycker att vi har tillmötesgått kommunen på ett korrekt sätt.

Vi anser därför att även vi borde bli bemötta med respekt utifrån vår situation, och därför är det ledsamt att konstatera att kommunen som förhandlingspart på grund av otydlig kommunikation internt mellan politiker och tjänstemän har orsakat att ärendet dragit ut på tiden.

Det har dessutom varit komplicerat att förhandla gentemot en part där kommunens förhandlare inte förrän nu, när avtalet var tänkt att skrivas på, från politiskt håll har fått klarlagt inom vilka ekonomiska ramar avtalet ska hamna.

Analys av nuläget

Den uppkomna situationen innebär nu att det har gått alldeles för lång tid för att vi ska hinna med att genomföra den tänkta investeringen i ny rörmatta under denna sommar. Vi hade möjligen, men med viss tvekan, kunnat acceptera avtalets upplägg med fastslagen köpeskilling för anläggningen, tomträttsavgäld och även nivån på det ekonomiska bidraget, men tyvärr är vi nu ute för sent.

Vi klargjorde tidigt att vår enda möjlighet att kunna ta över anläggningen var att investera i ny rörmatta redan till nästa säsong, eftersom vår framtagna kalkyl byggde på att vi med hjälp av de snabba besparingarna skulle kunna finansiera investeringen. Det är alltså meningen att investeringarna ska bli lönsamma på sikt genom lägre kostnader för driften, samt besparingar i att föreningen slipper resa och hyra istider på andra orter under försäsongen.

De sammanlagda besparingarna som beskrivs ovan uppgår första året till ca 450 000 SEK, en besparing som nu tyvärr går om intet.

Kommunens årliga kostnad för driften av bandybanan har visat sig vara 1,4 MSEK. Skulle vi ha kunnat genomföra vår investering i år hade vi redan från och med nästa säsong enligt revisionsbyrån Grant Thorntons kalkyl ha fått ner kostnaderna till 540 KSEK. Med en omedelbar modernisering av anläggningen skulle vi alltså ha gjort en besparing på 60 procent utan inskränkningar i idrottsverksamheten. Vi tror att dessa besparingsnivåer är svåra att nå upp till för andra ideella föreningar inom kommunens kultur- och fritidssektor.

Förslag till temporär lösning

SIF BK har av Annika Forsberg ombetts att komma med besked om hur vi ställer oss till kommunens förslag. Som vi skriver ovan hade vi kunnat acceptera lösningen om den hade presenterats för oss inom rimlig tid.

Som läget är nu vågar vi dock inte ta risken att börja demontera den nuvarande rörmattan samt fortsätta med de omfattande markarbetena. Den entreprenör vi hade tänkt anlita har nu dessutom hunnit boka in personal och maskiner på andra uppdrag, och det är även tveksamt om den nya rörmattan, som tillverkas på anmodan, hinner levereras i tillräckligt god tid.

En stor investering av detta slag får heller inte genomföras under vilka förutsättningar som helst. Ett alltför förhastat handlande skulle i värsta fall kunna få förödande konsekvenser både för SIF BK och Älvkarleby kommun vid ett misslyckande.

Vi föreslår därför:

• Att vi slutför förhandlingen utan överdriven tidspress och enas om ett avtal
  angående övertagande.
  
• Att avtalet inte träder i kraft förrän efter säsongen 2009-2010.
  
• Att en tillfällig lösning förhandlas fram inför kommande säsong.

På så sätt kan vi redan nu börja planera för att hitta fram till en mer hållbar och långsiktig lösning, och det är vår förhoppning att detta går att få till stånd i samarbete med kommunen.

Vi står givetvis omedelbart till förfogande för fortsatta diskussioner angående praktiska lösningar och ekonomiska överenskommelser utifrån detta scenario.

Vi anser att det vore högst rimligt av kommunen att tillmötesgå denna önskan med tanke på att ärendets försening helt har orsakats av interna förbiseenden inom Älvkarleby kommun och därmed legat utanför SIF BK:s kontroll.

SIF BK begär således med stöd av ovanstående att Älvkarleby kommun tar sitt ansvar och tar initiativ till en fortsatt dialog i frågan.

Med vänlig hälsning

SKUTSKÄRS IF BANDYKLUBB

"Palestinska myndigheter har upplöst en ungdomsorkester hemmahörande i ett flyktingläger på Västbanken och även stängt av dirigenten från lägret, skriver brittiska The Guardian. Detta efter att orkestern deltagit i en konsert i staden Holon för överlevande efter förintelsen.

Enligt tidningen anser palestinska myndigheterna att orkesterns dirigent har utnyttjat ungdomarna för politiska syften.

Dirigenten är israelisk arab och säger till tidningen att hon inte hade någon baktanke med konserten. De flesta av åhörarna på äldreboendet visste heller inte att orkestern var från Västbanken."

Jag blir mållös, hur kan man göra politik av allt? Att till och med kväva musiken... okey om det varit politiska texter, kampsånger... etc
NEJ inte ens det, det är en viktig del i de demokratiska rättigheterna som vi alla medborgare har rätt att ta del av! Tycker att det är skamligt att man inte som politiker har rätt att jobba för något man tror på utan att det ska få en politisk stämpel. Nu var inte dirigenten politiker, hon spelade med sin ungdomsorkester i sin egen musikskola för äldre åhörare och regeringstalesmän hävdade att hon spelat för "judar" och därmed skulle frysas ute och stänga hennes musikskola. I ett av sina argument för sin spelning uppger hon att föräldrarna varit informerad om spelningen, de hade gett sina medgivande och vad jag ser som det mest märkliga... tanken med konserten var att musiken sammanför folket oavsett nationalitet, politisk- och religös åsikt etc  Musiken angår oss alla - så varför låta musiken tystna?!
Ungdomarna i orkestern skulle dessutom få en turne till en annan stad, nära havet och de skulle få se havet, någon få av dem gjort tidigare...
Försök förklara för mig hur man tänker!

Nu riskerar dirrigenten att få sanktioner met henes musikskola, hon har vädjat till folk att på alla sätt bidra till att göra vad de kan för att påtala det odemokratiska beskyllningarna. Hon behöver också ekonomisk hjälp till insstrument för att låta fler elever få sin musikundervisning etc Dra ditt strå till stacken! Låt inte musiken tystna...

Kf § 321, Ks § 352, Dnr 118/08.003

Förslag till revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige

Kvalitets- och utvecklingsledare Inga-Lill Aronsson skriver i tjänsteskrivelse daterad 2008-10-13 att förvaltningen har genomfört en revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning. Syftet med revideringen är att skapa en effektiv arbetsordning. Med anledning av detta föreslår förvaltningen att § 12 med rubriken "Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare" ändras enligt följande:

Nuvarande lydelse § 12

En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska anmäla detta till kommunkansliet som snarast ser till så att den ersättare som står i tur att tjänstgöra blir kallad till sammanträdet.

Ny lydelse § 12

En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv kalla in en ersättare till sammanträdet.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Besluta att anta föreslagen revidering av fullmäktiges arbetsordning.
 

Kommunfullmäktiges beslut

Kommunfullmäktige ersätter den nuvarande formuleringen i § 12 i kommunfullmäktiges arbetsordning med följande lydelse:

En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv kalla in en ersättare till sammanträdet.

Egenligen gick troligen luften ur den moderatabänken redan när de förlorade en redan i förväg hemtagen omröstning... Hade allt varit som "vanligt" skulle man redan innan sammanträdet kunnna förutspå utgången... men nu hände det saker! Spännande...
Moderaterna hade inte riktigt kläm på sina medbrödrar och systrar i den så kallade Älvkarleby Alliansen, någon i alliansen röstade inte på det moderata förslaget... nu hade det med facit i handen inte blivit annat utfall i alla fall... men nederlaget hade inte blivit så stort! Handlar det om en förtroendefråga och en spricka i Aliansen? Eller är det bara någon som inte vet när man skall säga bu eller bä? Båda funderingarna kan vara berättigad... Men det get lite dramatik till den så annas så förutsägbara utgången! Efter denna fråga lämnade två moderater genast sammanträdet... hade de gjort sitt, varit röstningsboskap? eller var det i vredesmod? För en något så lite insatt person blir frågorna intressant... Har man inte politiker nog i de moderata leden att närvara hela mötet? Skall de då få fortsattförtroende från kommunmedborgarna? Intressant!

Kf § 314 
Val av två ledamöter och två ersättare till Bionär AB

Älvkarleby kommun ska välja två ledamöter och två ersättare till Bionär AB:s styrelse.

Yrkanden

Irene Stridh (S) nominerar Inga-Lil Tegelberg (S) till ledamot och Lars Skytt (S) till ersättare.

Mats Östlund (M) nominerar Kenneth Holmström (M) till ledamot och Clarrie Leim (C) till ersättare.

Hanserik Stolpe (KV) nominerar Bengt Ahlquist (KV) till ledamot.

Beslutsordning

Ordförande finner att Inga-Lil Tegelberg (S) blir ledamot och Lars Skytt (S) samt Clarrie Leim (C) ersättare.

Det blir sluten omröstning om vem som får den andra ledamotsplatsen eftersom ärendet avser val. Ingela Andersson och Anders Wedén utses till rösträknare. Ordförande upplyser om vilka krav som gäller för valsedlarna.

De röstande avger efter upprop i bokstavsordning sina valsedlar i en valurna. Kommunsekreteraren prickar av de röstande vid urnan.

Omröstningsresultat

Antalet lämnade röster är 31. Samtliga valsedlar är giltiga.

Med 9 röster för Bengt Ahlquist (KV) och 6 röster för Kenneth Holmström (M) beslutar kommunfullmäktige att utse Bengt Ahlquist till ledamot.

Kommunfullmäktiges beslut

Kf § 329, Ks § 383, Dnr 78/08.730

Svar på motion från Gun-Britt och Kjell Holmgren (SD) om införande av en kommunal parboendegaranti

Gun-Britt och Kjell Holmgren (SD) yrkar i motion 2008-12-04 att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt socialnämnden att se till att det utformas en kommunal omsorgsgaranti som ger äldre människor rätt till att bo ihop på ålderns höst.

Socialchef Jan-Åke Olsson konstaterar i skrivelse 2008-11-10 att efterfrågan på parboende är begränsad och att den efterfrågan som eventuellt uppstår kan hanteras med de resurser som vi idag äger och att någon kommunal parboendegaranti därmed inte behöver införas.

Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till skrivelse från socialchefen 2008-11-10.

Yrkanden

Lars Öhman (S) yrkar avslag på motionen.

Kjell Holmgren (SD), Bengt Ahlquist (KV) och Ann-Cathrin Larsson (FP) yrkar bifall.

Beslutsordning

Ordförande ställer Lars Öhmans yrkande mot Kjell Holmgren med fleras yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt Lars Öhmans yrkande.

Omröstning begärs.

Ja-röst för bifall till Lars Öhmans yrkande.

Nej-röst för bifall till Kjell Holmgren med fleras yrkande.

Omröstningsresultat

Med 21 ja-röster och 8 nej-röster beslutar kommunfullmäktige enligt Lars Öhmans yrkande.

Motionen anses besvarad med hänvisning till socialchef Jan-Åke Olssons skrivelse 2008-11-10.

Reservationer

Bengt Ahlquist (KV) avser att inkomma med skriftlig reservation.

Kjell Holmgren (SD)

Gunbritt Holmgren (SD)

Kf § 319 Ks § 381 Dnr 130/08.130

Riktlinjer för handläggning av ensamkommande flyktingbarn

Kommunfullmäktige beslutade 2008-04-23 (§203) att riktlinjer för ensamkommande flyktingbarn ska tas fram. Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit fram sådana riktlinjer i skrivelse 2008-10-02.

Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige godkänner riktlinjer för handläggning av ensamkommande flyktingbarn .

Yrkanden

Lars Skytt föreslår att kommunfullmäktige godkänner riktlinjer för handläggning av ensamkommande flyktingbarn samt att kommunfullmäktige ger i uppdrag åt socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden att ta fram verksamhetsplaner och organisation för att ta emot ensamkommande flyktingbarn från och med 1 november 2009.

Kommunfullmäktiges beslut

1. Kommunfullmäktige godkänner riktlinjer för handläggning av ensamkommande flyktingbarn .

Kf § 322, Ks § 353, Dnr 120/08.286

Förnyelse av Hårsta, nybyggnation och rivning

Av protokoll från AB Älvkarlebyhus styrelsemöte 2008-10-03 framgår att styrelsen beslutade

att uppdra åt Vd att fortsätta med planering och projektering för förnyelse av Hårstaområdet. Insatserna skall omfatta yttre miljön (bl a cykelförråd, planteringar, belysning), tillgänglighet/trygghet (bl a hissar, tvättstugor i markplan) och förändringar på fastigheterna (bl a ny fasad, nya balkonger, sadeltak)

att insatt kapital i projektet skall utgöras av 20 mkr avseende investeringar och 20 mkr avseende kostnader per år under perioden 2009-2011

att hyresgästerna på Hårsta skall involveras i processen

att uppdra åt Vd att fortsätta med planering och projektering för ny-produktion i Älvkarleby med ca 20 lägenheter. Planerat färdigställande under 2010

att uppdra åt Vd att fortsätta med planering och projektering för att under perioden 2009-2013 riva fastigheterna på Centralgatan 24 och 2a Tvärgatan och nyproducera ca 20 lägenheter i Skutskär.

att de samlade insatserna avseende förnyelse, rivning och nyproduktion skall genomföras utan att eget kapital i bolaget understiger 80 mkr.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Godkänn förslag till förnyelse av Hårsta från AB Älvkarlebyhus.

Kommunfullmäktiges beslut

AB Älvkarlebyhus förslag till förnyelse av Hårsta godkänns

Alla äter semlor. Kungar har dött av dem. De säljs på bensinmackar och hovkonditorier. Som det mesta har också den lustiga lilla semlan sina fullt logiska förklaringar, konstaterar Maria Wiberg som dock aldrig skulle drömma om att lägga semlor i blöt.

I den mest tröstlösa efterjul-vintern bakar man en bulle av finaste, lenaste, vitaste vetemjöl. Man fyller den med söta malda mandlar och spritsar över tjock och rik grädde. Man värmer gräddmjölk och slår upp på fat och serverar sin bulle däri. Som pokerns "all in", sådan är semlan. Vi satsar allt gott vi har på ett fat och glömmer väder och vind.

Visst har vi våra religioner också här uppe i den barbariska nord, men främst och påtagligast har vi våra årstider. Visst är vår kära semla en sträng katolskättling, men i våra sinnen är den en varm och generös klapp i februari och mars gråa månader.
Sådana traditioner har god matjord och blir gärna kvar genom århundradena. Och semlan är närmast urgammal med sina katolska anor, som förberedelse för sjuveckorsfastan inför påsk. Vi lämnade tidigt tillbaka påven, men semlan, den behöll vi.
Solklart att vi behövt lite gott så här års också. Men hur blev det just denna fettisdagsbulle? Den är väl ändå en rätt underlig, apart sak: en klumpig liten varelse som försöker få en air av konditorfiness med sitt pudrade socker. En proppfull uppblött klump i beigetoner. Är det en bakelse eller en bulle? Varför i hela fridens dar stoppar man den i mjölk? Och hur ser den egentligen ut?

Semlan är kanske helt enkelt vad lite valhänta grovhänder på det svenska folket av småbönder lyckats prestera, av råvaror som vandrat upp från ett matkulturellt, veteflödande central- och Sydeuropa.
När rågbröd var finbröd, var vetemjöl närmast himmelskt. Ordet semla lär komma från latinets simila, bulle av vetemjöl. Att baka något på detta änglamjöl, måste ha varit nära nog dödssynden frosseri. Men det hade ju kyrkan att skylla: det var ju för att klara fastan man under fastlagens tre dagar åt upp sig och sitt sinne.
Praktisk är den i alla fall, med skål och slev så att säga inbakade: brödet blir behållare för fyllningen, som äts med locket av samma bröd. Men semlan var länge en alldeles ofylld vetebulle. I varm mjölk blev det hetvägg.

Det är en märklig vana vi har, att stoppa mat i blöta. Men det var ett fiffigt sätt att både späda ut och luckra upp förtorkade matrester. Och söt, god mjölk har lenare än öl eller brännvinet värmt våra kylda strupar.
Kajsa Warg förespråkade vid mitten av 1700-talet att inkråmet blandades med grädde och mandel. Grädden på moset sägs ha anlänt efter åtminstone första världskriget.
- Det är svårt att säga exakt när sådant händer, ingen skrev liksom ner "Hurra, nu har jag uppfunnit semlor med grädde". Men Hagdahls receptsamling från slutet av 1800-talet föreslog att man la maräng över den fyllda bullen, så att den blev glänsande, vit och tjusig. Kanske gav det idén till att spritsa vispgrädde på semlan. Varför skulle man annars hitta på att göra det? funderar Kersti Wikström, Nordiska museets matnestor.

Där på museet har den runda lilla semlan tillägnats en helt egen informationswebbsida, i sällskap av storheter som glöggen, brännvinet, kräftorna och ansjovislådan till påsk. Konditorn och bakboksförfattaren Mia Öhrn har skrivit en hel bok om just semlan:
- För att den är så himla, himla god. Och för att den har en så lång och intressant historia som svenskt matkulturarv. Det är ett folkkärt bakverk, som många tycker så mycket olika saker om. Jag är uppvuxen med hetvägg och blir upprörd om någon säger att det är äckligt. Folk har inte alls lika starka åsikter om lussebullen.
Men varför älskar vi semlor så mycket - det är ju bara vetebullar med grädde och mandelmassa?
- Ja, det sa en kompis till mig: "Mia, du som är konditor och kan äta hur mycket lyxiga bakverk som helst, varför älskar du något så enkelt som semlor?". Det är något med kombinationen, saftiga, lite uppblötta bullar, mandelmassa som jag älskar, och så grädden.

I dag skulle man väl knappast tänka på originalet, en kumminbrödbulle i korsform, kokt i mjölk, som en semla. Samtidigt finns likörsemlor och blåbärssemlor napoleonsemlor. Vad krävs egentligen för att något ska kallas för en semla?
- Någon av parametrarna ska väl ändå vara kvar. Man kan ändra fyllningen till bär, men behålla kardemummabulle och grädde. Ibland har jag gjort semmelmuffins, men då ska det ändå vara med kardemumma, vispgrädde och vanlig fyllning, säger Mia Öhrn.
I överflödets tidevarv, där industrin bakar våra semlor och vinterdepp kan botas med solsemester, finns ock krassa ekonomiskt-logiska skäl till den omfattande semlekonsumtionen.

Visst, semlan är inte det allra finaste bakverket man gör som konditor, förklarar Mia Öhrn.
- Men man gör ganska god förtjänst på dem. Och de ökar försäljningen i januari och februari när det inte finns några andra högtider och folk inte har så mycket pengar. Semlor är ganska arbetskrävande, men råvarorna är rätt billiga.
Så bageribranschen pumpar ut sina semlor, 40 miljoner per säsong går åt. Och vi, vi gläds ännu åt den ljushylta lilla bullen med sin fyllning av himmel i vintervårens tröstlöshet. Inte konstigare än så.

Fakta: Katolskättad kungamördare
Inom katolicismen, som var huvudreligion i Sverige fram till 1500-talet, var fastan 46 dagar före påsk en viktig rit.
De tre dagarna före fastan kallades fastlagen. Då förberedde man sig med fastlagskött och semlor, vetebullar i mjölk.
Semlor i varm mjölk kallas hetvägg, efter det tyska "heisse wecken", heta kilar. De första semlorna var ofyllda vetebullar i kil- eller korsform, som kokades mjuka i mjölk.
12 februari 1771 dog Sveriges kung Adolf Fredrik efter en brakmåltid av bland annat hetvägg.

Glutenfria semlor

Bullar:
-1,5 dl vatten
-1,5 dl mjölk
-50 gram jäst för söta degar
-1/2 dl socker
-1/2 tsk salt
-2 tsk stött kardemumma
-50 gram smör eller margarin
-9 dl ljus, glutenfri mix (t.ex. 1 pkt Semper)
-1 dl maizena majsstärkelse

Fyllning:
-150 gram mandelmassa
-6 dl vispgrädde
-(3 msk socker)

Gör så här: (14 stycken)
1. Smält smöret/ margarinet och tillsätt mjölken och vattnet. Värm till 37 grader.
2. Smula i jästen i en bunke och tillsätt kardemumma.
3. Lös jästen med mjölkblandningen. Rör ner salt och socker. Tillsätt glutenfri mix under knådning, arbeta ihop till en smidig men lös deg.
4. Låt nu degen jäsa till dubbel storlek i bunken, cirka 30 minuter.
5. Ta upp degen på bakbord och dela i 14 bitar. Rulla till bullar och sätt av på plåt med bakplåtspapper eller smord plåt. 6. Pensla inte bullarna, då fukt lätt löser upp ytan på bullarnas när de jäser.
7. Låt bullarna jäsa till dubbel storlek, cirka 50-60 minuter.
8. Grädda bullarna i nedre delen av ugnen på 225 grader i cirka 10 minuter. Låt svalna på galler.

9. När bullarna svalnat helt: Skär av ett lock på varje bulle. Gröp ur bullen något med en gaffel. Ta tillvara inkråmet och blanda det med mandelmassan och några matskedar grädde. Rör eller vispa massan slät.
10. Klicka ut mandelfyllningen i alla bullarna.
11. Vispa grädden, eventuellt tillsammans med sockret. Grädden ska vara så tjock att den går att spritsa men inte så tjock att den börjar gryna sig.
12. Fyll en spritspåse med en stor stjärntyll med grädde och spritsa en krans på varje semla.
13. Lägg på locket och pudra semlan rikligt med florsocker före servering.

Källa: www.semlor.nu

Chokladkaffesemlor (12 st medelstora semlor)
Choklad och kaffe är en oslagbar kombination, och i form av en semla blir det ännu godare!

Bullar:
-75 g smör
-2,5 dl mjölk
-25 g jäst
-2 msk vaniljsocker
-1 krm salt
-1 dl kakao
-390 g (6,5 dl) vetemjöl eller vetemjöl special
-0,75 dl strösocker
-eventuellt ägg till pensling

Fyllning:
-200 g mandelmassa
-75 g mörk choklad
-1 dl starkt avsvalnat kaffe

Chokladgrädde:
-3,5 dl vispgrädde
-2 msk kakao
-2 msk florsocker
-kakao till pudring

Gör så här:
1. Smält smöret, tillsätt mjölken och ljumma upp blandningen. Smula ner jästen i en stor degbunke, häll över degvätskan och rör tills jästen har lösts upp. Mät upp och blanda vaniljsocker, salt, kakao och mjöl och rör ner i bunken. 2. Tillsätt även strösocker och arbeta ihop till en ganska kletig deg. Knåda degen ordentligt, antingen ca 5 minuter i hushållsassistent eller 10 minuter för hand. Låt degen jäsa övertäckt på varm plats minst 45 minuter.
3. Ta upp degen på mjölat bakbord och dela den i 12 bitar.
4. Rulla bitarna till runda bullar och lägg dem på en bakplåtspappersklädd plåt. Låt jäsa övertäckt på varm plats (exempelvis ovanpå spisen) i minst 30 minuter.
5. Pensla eventuellt bullarna med uppvispat ägg och grädda i mitten av ugnen i 200 grader i 10-12 minuter.
6. Låt svalna.

7. Riv mandelmassan till fyllningen grovt och hacka chokladen ganska fint. Skär ett lock av bullarna, gröp ur en del av inkråmet och blanda med mandelmassan och chokladen.
8. Rör ner kaffet och blanda till en ganska tjock massa.
9. Fyll blandningen åter i bullarna.
10. Vispa grädden tillsammans med kakao och florsocker och spritsa eller lägg en klick på varje bulle.
11. Sätt tillbaka locket, pudra med kakao och njut!

Maria Wiberg

Googlar man på semla så finner man bland annat detta.

UTMANING! Skicka in ditt bästa recept på din godaste semla genom att anvnda kommentarer till denna sida... låt oss andra riktigt gotta oss i allt det goda!...

LITE TRIST nu när jag och min medspelare äntligen lyckades sätta motståndarna i "100-klubber" på Mulle! Lite trist att leva på minnet alldels själv utan att dela flinet med någon som förstår... Åja, jag kommer att träffa vänner, vi ska på teater och ha skoj, kanske till och med äta en god Kebab hos min vän "Kebaboligen" i Uppsala.

Det händer saker lite överallt och jag är för långt borta, på sätt och vis är det lite skönt, men att ha vänner som drar nytta av ens vänskap, kunnande och sedan pissar på en känns inte bra.
Bara en så´n sak som att tänka tanken att besöka mig påtänd, hur tänker man då?
Dra iväg mitt i natten, eller om man ska säga tidiga morgonstund, ställa till det i mängder för andra, därefter se ut som om det regnar... hur tänker man då?
Jag är så ful och olycklig, så ingen får se mig - samtidigt kamouflerar man sig i tuppkam, nosringar och en klädstil som är så udda att ingen kommer att låta bli att glo efter personen i fråga. Som genast kommer att bli arg och irriterad för att folk stirrar... hur tänker man då?
Eller när man ger sig på döda ting som bilar på en parkeringsplats, bara för att "ha något att göra", lyckas inte ens sno någon bil  trots flera försök på samma parkeringsplats, hur tanker man då?

Ibland skulle jag vilja förstå så mycket mer om folks tankar, men ibland är det ganska skönt att ha stämplat ut och "inte bry sig" på flera dagar, blundar jag riktigt hårt kanske det inte har hänt något när jag öppnar ögongen... eller om jag bara tiger ihjäl den frustration och de inneboende känslor som finns, kanske ingen ser vad som händer...
NEJ jag tror att man måste ta tjuren vid hornen, sätta sig ner och skrika ut sin frustration - typ mera bärs! - eller något annat kanske... gör något åt saken, ta tag i livet, låt inte såren bli djupare... Det glädjer ingen!

Vad händer, jo här ligger jag och inte kan sova... virder och vänder på mig... tittar på klockan, igen... för att "mina vänner" inte kan leva ett liv som de kanske är värda... eller är det för att jag inte begriper hur de tänker? Strunt samma, resultatet blir det samma, en hel natt utan sömn... Gäsp!